En allmänt grå dag, men solen skiner ju ute i alla fall

Det blir en del bloggande idag, i brist på andra viktigare saker att göra. Idag har väl varit en allmän jävla skitdag än så länge för att uttrycka det lite grovt. Mitt humör har legat lågt och sentimentala känslor har krupit fram som ni kan läsa nedan. Dessutom är Linnea ute på Ljungnäs, vad hon nu gör där, Sussi på väg till Polen och Jimmy på ett diabetesläger som jag inte ens vet var det är. Dessutom har det nu visat och bevisat sig att kärleken tydligen inte har lust att visa sig för mig just nu, som vanligt med andra ord. Och det gör mig sur. Det är så orättvist när man vet att man måste ta ett beslut som gör en ledsen, annars är det inte rättvist mot alla andra parterna som är inblandade. Ja ni ser ju själva, ingen bra måndag idag.

Jag är ju medlem i Amnesty i alla fall. Och jag har varmt kaffe stående bredvid mig. Och jag har sett Emil Jensen live och han frågade om han hade sett mig förut plus att jag har hans nya underbara album. Och jag hittade en kappa på Erikshjälpen för 100 kronor.

Varför skulle man inte handla second hand? Det är ju ultimat. Det är billigt, ofta nästan lika snyggt som det man hittar i vanliga affärer och man återanvänder klädesplaggen, mindre pengar till H&M och Lindex och alla dem, och mer till Erikshjälpen. Det ligger som en grå slöja över hela begreppet Second Hand. Folk blir liksom lite stirriga i blicken när man pratar om det. Som om man skulle köpa en tröja där och sen komma hem och efter att ha använt den i en dag upptäcka att man fått löss. Eller att man plötsligt luktade jätteilla. Mm, just det.

Det är intressant att sådana här dagar observera ens attityd som plötsligt förvandlar det mesta i hela världen till problem som bara måste inträffa och störa just idag. Tänk att just idag tappade jag nycklarna på marken när jag skulle låsa upp dörren. Fan. Just idag var hon i affären en jäkla bitch som behandlade mig som om jag vore en idiot. Kanske beror det på att idag är man överspänd och stressad och därför tappar man nycklarna, plus att man är jäkligt otrevlig mot hon i affären och därför får ett kyligt mottagande tillbaka.

Nej, om man skulle ta och ringa till den här Unicef-människan nu.

Tillbaks i Vardagen

Vad har du gjort för dig, av dig, med dig själv? Hela livet blev en helg...

Det finns dagar då jag liksom längtar tillbaka lite extra mycket. Kanada, med sina sina bedrövligt slitna vägar med pilar som man måste lära sig utantill på grund av att de 'skottas bort' varje vinter, sina lönnlöv som de lyckas klämma in överallt, t o m i MacDonalds-skylten, sin nationalsång eleverna likgiltigt tvingas lyssna på/snacka till varenda morgon i skolan, sina lediga dagar tack vare att skolverket inte vågar släppa ut skolbussen i snöstormarna.

Jag saknar att sitta i Culinary Tech med Mandy och snacka skit och kladda på hennes bookbinder samtidigt som Mrs Martin tjatar om kryddor och ryggsäckar som inte får vara i klassrummet. Jag saknar vår usla grupp som alltid var sist klara och därmed fick stå ensamma i köket och diska men som ändå lyckades få 100 % på examensarbetet. Jag saknar mina och Mandy's random walks to nowhere and back again. Jag saknar att listigt glida ut från Theatre Arts med Shawna får att gå till Cafeterian och köpa automat-juice bestående av en femtedels fruktjuive och resten socker, och sedan trotsigt dricka den längst fram i Aulan trots att Mr Spencer gång på gång sa till oss att man inte får. Jag saknar Mr O's historiaklass där vi satt och åt gigantiska chocolate cookies varenda dag samt kånkade med oss 5 små tetrapack med oboy. Jag saknar att komma 20 minuter för tidigt med skolbussen varje morgon och hänga i Mrs MacDonalds rum oh kolla på löjliga Quebecare som körde roliga covers på youtube.

Men vad gör man? Det kommer aldrig igen och det vet jag ju. Nu är det Sverige som gäller, men det tar lite tid att ställa om sig. Framförallt nu, när jag har börjat vänja mig vid livet här igen och vardagen, den är inte så spännande längre utan ganska... vardaglig.

Hem igen

I'm going home, to the place where I belong.

I och med att jag inte längre befinner mig i Kanada tänkte jag vara logisk och återgå till att skriva på den här gamla bloggen igen. Om drygt 2 timmar bär det av till Stockholm för att träffa Gabbi och hennes kompisar, samt vara med på ett ascoolt Harry Potter-konvent med ovannämnda. Allsång på Skansen är det möjligt att det blir också på Tisdag. Tänkte dessutom försöka klämma in en snabbvisit hos Ante och Hanna som ju dumt nog kommer ner hit i helgen, men som ju är hemma igen på måndag.

Igår var det utekväll, himla trevligt att inte bli för dragen men samtidigt tillräckligt för att ha riktigt kul med vännerna. Jag har nog inte insett innan hur mycket jag har saknat dem det här året, de är fantastiska, verkligen. Unika, sådana som er undrar jag om det är möjligt att finna igen.

Det blir inte så mycket djupa elin-analyser den här gången, bara ett tecken på att jag fortfarande använder den här bloggen igen. Nu kommer nog mors snart hem här så ska vi gå och gratta Maggan lite snabbt innan jag ger mig av åt stationen. Måste uppdatera iPoden också så att jag har nåt att lyssna på på vägen upp.