Oj, vad längesen...

... det var jag skrev här. Men det säger mycket om senhösten/förvintern som precis har varit. I och med att jag blev tärna i Kalmarbygdens luciatåg, och började få mina körlektioner inbokade tidigt på morgonen, har det varit väldigt svårt att få ihop en fungerande vardag och hinna med att prestera 100% i skolarbetet, som jag ju vill göra. Jag kan nog säga att den här tiden har inte alls varit lika rolig som den har varit stressig och pressande. Det blev för mycket, och månadens lärdom är att det är bra att prestera, men om det blir för mycket går man bara in i något slags svart hål och då kan man ju inte fortsätta att jobba på så hela jobbet blir mer eller mindre meningslöst. Det gäller at hitta någon slags mellanväg.

Nu har jag något slags break antar jag, jul och allt. Ante och Hanna är här och firar jul med oss, och imorgon åker vi alla till Norrköping för big reunion med brorsan och farmor och Nea och Marie. Sen är det ju Nyår snart också, tror att vi ska vara här i år några stycken.