Tillskott i familjen

Natten mellan torsdag och fredag hörde jag plötsligt hur någon började gå upp och ner för vindstrappan. eftersom marie och Tobias är här över påsken tänkte jag först att det säkert var någon som gick på toa eller något sånt normalt. Men när det sedan verkade som om mamma också hade gått upp och alla tre sprang upp och ner för alla trappor som dårar började jag tänka om. Det här kunde inte vara ett vanligt toabesök. Jag tog mod till mig, slet mig ur sängen och gick ner till det misstänkt mycket upplysta köket. Där stod Marie och gjorde mackor, Tobbe pratade i telefon och mamma packade en väska. Plötsligt slog den uppenbara sanningen ner som en träffsäker blixt (ursäkta utsvävningarna, kände för det), vattnet hade gått.

Och här sitter jag nu och skriver. På sjukhuset ligger min nyfödda brorsdotter och får hjälp med andningen. Tydligen hade hon navelsträngen lite runt halsen när hon kom ut så hon har nog fått ner lite fostervatten i lungorna.
Igår var det väl mer problem med andningen, hela hon åkte upp och ner vid varje andetag. Idag går det bättre, men hon får fortfarande konstgjort syre som lite hjälp. Marie ligger också på sjukhuset, och Tobbe har fått en säng i samma rum. Idag var Maries föräldrar och syster här över dagen (de kom ner från Västervik). Tyvärr får ingen utom föräldrarna lov att besöka lillan medan hon ligger kvar för observation. Det är för hög infektionsrisk, vi får tåla oss ett par dagar. Däremot har vi sett mycket ambitiösa filmer där hon ligger med alla slangar och allting och slår med armen fram och tillbaka. Jag har aldrig sett något sötare. Jag vet att alla säger så, men den här gången är det verkligen sant ;)

Så, nyblivna faster Elin. Det låter gammalt, jag lovar, jag är fortfarande bara 17 år.