Mirakel

I flera dagar har jag gått och hoppats på att det osannolika ska hända. Att han på något sätt ska ta kontakt, att han kan prata med mig utan att jag behöver ringa eller skriva. Att han ska tala om för mig vad som är på gång, vad som händer, vad som förväntas av mig. Men det gör han inte. Han dyker inte ens upp på avtalad tid, eller avtalad kväll för den delen. Och frågan: Varför?

Men idag klockan 12 hände något annat, minst lika osannolikt. Efter projektarbetes-redovisningen satt vi vid vattentornet och åt glass från Tokige Ture för första gången i år (underbar glass för övrigt). Då ringde plötsligt Linneas mobil och när hon lagt på fick vi veta att Emil Jensen skulle uppträda i Jennys aula om en kvart. Vi hastade såklart dit, och mycket riktigt, där var han. Han körde en 45 minuter lång underbar show med mycket mellansnack och tre låtar. Och det var så fantastiskt att den beundran jag kände för den här personen för några år sedan, eller för den delen i somras på Springbreak, kom tillbaka med dubbel kraft.

Ibland händer helt osannolika saker när allting liksom bara faller på plats, och ens dag förgylls. På vägen hem från stan insåg jag att miraklet jag behövde kanske inte alls var att han skulle komma tillbaka till mig, utan att jag skulle få hjälp att inse att jag klarar mig ju faktiskt rätt bra även utan honom. Livet finns ju här! Och allting runt omkring. Tack!

Jag säger inte att jag helt har gett upp hoppet. Det skulle jag inte kunna så snabbt. Men jag har insett att det finns andra saker som också är roliga. Och jag ska inte ta kontakt med honom nu. Han ska inte få kunna räkna med att jag alltid ska höra av mig. Så får du mig ändå är en väldigt väldigt fin tanke men den fungerar inte alltid i längden. Tyvärr.

Igår kväll tog jag ut glädjen i förskott. Jag är glad att jag gjorde det, annars hade det ju inte blivit någon glädje. Inte över just det. Jag hoppades och blev otroligt besviken när han inte kom. Det är precis det jag alltid har aktat mig för, att hoppas för att sedan bli ledsen. Men det är okej att bli besviken. Det är okej att vara känslig; man lever bara livet så mycket mer. Det blev ändå en bra kväll, tack vare att det finns fantastiska människor!